En dag med syntropisk odling, växtbyte och mat från skogsträdgården
Vi samlades i Skogsträdgården för att utforska syntropisk odling, byta växter och laga mat med ätbara växter från skogsträdgården.
Vad är syntropisk odling?
Rikard Wingård fascinerade och inspirerade oss med en introduktion till syntropisk odling. Du menar ”subtropisk odling” kanske du tänker nu? Det är ofta den första frågan Rikard får – men det ska vara syntropisk.
Syntropisk odling har sitt ursprung i Brasilien och är starkt kopplad till den schweizisk-brasilianske agronomen Ernst Götsch. Ernst Götsch började utveckla metoden från 1980-talet och framåt efter att ha arbetat med nedbruten jord i tropiska områden i Brasilien. Han kombinerade:
- agroforestry (skogsjordbruk)
- ekologisk succession (hur ekosystem naturligt utvecklas över tid)
- observationer av regnskogens dynamik
Resultatet blev det han kallade syntropic agriculture (syntropiskt jordbruk/odling), där “syntropi” syftar på att systemet organiseras mot mer liv, struktur och komplexitet över tid – alltså motsatsen till entropi (nedbrytning).
Syntropisk odling är ett regenerativt jordbrukssystem. Ett sätt att odla som bygger på naturens egna principer om samarbete, succession och ständig uppbyggnad av liv. Istället för att se naturen som något som behöver kontrolleras försöker man förstå hur ekosystem utvecklas och skapa odlingar som efterliknar dessa processer. I naturen växer till exempel ofta olika växter tätt inpå varandra, och man har bland annat upptäckt att högre mångfald på liten yta kan göra odlingssystemen mer torktåliga.
Kärnan i den syntropiska odlingen är att efterlikna naturliga ekosystemprocesser, särskilt:
- Flerlagersystem: Växter i olika höjder planteras tätt ihop för att fånga upp allt solljus (fotosyntesoptimering) och maximera utrymmet.
- Medveten succession: Olika växter sås samtidigt men avlöser varandra över tid, precis som när en bit mark naturligt förvandlas till skog.
- Biomassa & Beskärning: Genom att klippa ner snabbväxande växter lurar man systemet att växa snabbare och skapar ett naturligt gödseltäcke på jorden.
- Självförsörjande ekosystem: När dessa delar samarbetar skapar odlingen sin egen näring, vilket gör kemikalier och konstgödsel helt onödiga.
Skogsträdgårdar delar många av dessa principer. Genom att kombinera träd, buskar, klätterväxter, örter, marktäckare och rotväxter i flera skikt kan vi skapa produktiva system som blir stabilare och rikare över tid.
Målet med syntropisk odling är inte bara att producera mat, utan att samtidigt bygga jord, öka den biologiska mångfalden, hålla kvar vatten i landskapet och skapa robusta och levande ekosystem. Filosofin bakom metoden handlar också om relationer – om att se människan som en del av naturens kretslopp och som en möjlig positiv kraft i ekosystemet.
I Sverige är syntropisk odling fortfarande ganska ovanlig och i ett tidigt skede, men intresset växer och sprids genom permakultur, agroforestry och regenerativa odlingsnätverk.



Under workshopen skapade vi ett syntropiskt odlingsområde i skogsträdgården. Kom gärna och se hur det växer!
Ätliga växter i Skogsträdgården till woken
Efter den syntropiska workshopen med Rikard vandrade vi genom skogsträdgården och plockade olika ätbara växter som fick bli ingredienser i vår gemensamma wok:
Gode Henriks Målla
Gulplister
Gökärt
Hosta
Spansk körvel
Lindblad
Maskrosblad
Maskrosblommor
Maskrosstjälkar
Vinbärsblad
Ramslök
Humle
Oregano
Ormrot
Kaveldun
Strutbräken
Citronmeliss
Pimpernötsknoppar
Rallarros
Rankspenat
Skogslök
Myskmadra
Syra
Björnrot
Strandkål





Medan vi åt vår otroliga wok avslutade vi dagen med växtbyte, där plantor och sticklingar fick nya hem att växa vidare i. Bland annat byttes vallört, strävsolros, potatislök, fetlöparblad, strandkål, krusbär, vinbär, rankspenat, jordgubbsplantor, tomat, gurka, chilli med mera.



Workshopen genomfördes med stöd från Ett hållbart Bohuslän. Ett hållbart Bohuslän delar ut pengar till föreningslivet för att stödja arbetet i riktning mot de globala målen – de har nu finansierat ett projekt för oss andra året i rad!

